Antimateria är den absoluta motsatsen till materia. Materia är det som allting på jorden och i universum är skapat av, och Antimateria är dess raka motsats. Antimateria består utav antipartiklar i form av antiatomer, tillskillnad från materia som består utav atomer. Antimateria har dock samma fysikaliska egenskaper som materia.

Antimateria och materia måste hållas åtskilda för att inte förinta varandra, och det är därför som antimateria inte finns naturligt i någon mängd i universum. Vid Big Bang sägs det ha varit lika stora delar antimateria och materia, men där senare processer har lett till materians dominans.

Antimateria har framställts i små mängder vid laborationer.

Gammastrålning är elektromagnetiskt strålning med kort våglängd. Strålningen är joniserande och är väldigt skadlig för människor, vanliga resultat av för lång exponering av gammastrålning är cancer. Strålningen opererar på en väldigt kort våglängd på runt 0,001 nanometer, jämförelsevis har synbart ljus en våglängd mellan 400-700 nanometer.

Gammastrålning är radioaktiv, och är den mest genomträngande formen av radioaktivstrålning. För att stoppa gammastrålning krävs bly eller tjock betong. Gammastrålningen upptäcktes år 1900 av den franska kemisten och fysikern Paul Ullrich Villard medan han studerade uran. Gammastrålning har flera användningsområden, bla inom sterilisering och röntgen.  

En atom är den minsta beståndsdelen i ett grundämne som definierar grundämnets kemiska egenskaper. En atom har tre beståndsdelar, den positivt laddade protonen, den negativt laddade elektronen och den neutrala neutronen. Protonen och neutronen bildar atomkärnan, medan elektronen roterar runt kärnan. En atom kan innehålla olika många beståndsdelar, och antalet bestämmer vilket grundämne det rör sig om.

Ordet atom kommer från grekiskans “Atomos” vilket betyder odelbar. Första teorierna kring atomen formulerades av Demokritos i grekland runt 450 f.kr.  I den antika atomteorin trodde man att atomen var odelbar, men man vet sedan länge att så inte är fallet.

Marie Curie var en av 1900-talets mest framstående forskare. Curie var en polskfödd och senare fransk kemist och fysiker som föddes 7 november, 1867. Vid 24 års ålder åkte hon till Paris för att studera matematik och fysik på universitetet. Hon arbetade med Henri Becquerel som 1896 upptäckte ett fenomen som Curie senare kom att kalla radioaktivitet.

I Paris träffade Marie Curie även sin man, Pierre Curie. De två, tillsammans med Henri Becquerel, fick 1903 års nobelpris i fysik för deras forskning inom radioaktivitet. Hon blev då den första kvinnan att tilldelas ett nobelpris. Åtta år senare fick hon så nobelpriset igen, i kemi denna gång, för upptäckten av två grundämnen, polonium och radium.

Marie Curie avled 4 juli, 1934 av aplastisk anemi, en följd av hennes arbete med radioaktivitet.

Radioaktivitet är en beteckning för fenomenet när atomkärnor spontant sönderfaller i mindre delar under utsändande av joniserande strålning. En del ämnen sönderfaller väldigt lätt, medan andra sönderfaller mer sällan. Ett mått på hur fort ett radioaktivt ämne sönderfaller är halveringstid.

Radioaktivitet upptäcktes år 1896 av den franska vetenskapsmannen Henri Becquerel då han undersökte flourescerande material. Efter fenomenets upptäckt blev många andra forskare intresserade, Pierre och Marie Curie delade in den radioaktiva strålningen i Alfa, Beta och Gamma-strålning.

Alfastrålning består utav heliumkärnor och kan stoppas av papper. Betastrålning består av en elektron och kan stoppas av aluminum. Gammastrålning är den farligaste av dom tre, och det krävs flera meter av betong för att stoppa den.

När man talar om vikt och massa så menar man inte två olika saker utan de har samma betydelse. Vikt är ett äldre ord för massa och man har ändrat reglerna för vad som ska änvändas. Detta gäller även internationellt där man har gått från att använda weight, till mass.

Man kan säga att vikt är en beteckning på hur stor massa ett föremål har.

Massa är också en synonym för mängd, tex en massa bilar.

Massa mäts i kilogram (kg). I USA använder de ett annat system och där mäts massa i pund (lb)

Alfred Nobel (1833-1896) var en svensk uppfinnare och vetenskapsman. Det var han som uppfann dynamiten. Trots att hans största uppfinning kom att användas mycket i krigssyfte var han en man som älskade fred.

I hans testamente står det att hans förmögenhet ska bilda en stiftelse, och att räntan på denna förmögenhet ska delas ut som pris till de personer som gjort mest nytta för mänskligheten under fortgående år. Priset delas in i fem kategorier: litteratur, fysik, kemi, medicin och det viktigaste, fredsarbete. Detta pris är känt över hela världen och det räknas som mycket prestigefyllt att få.

Absoluta nollpunkten betyder att det är så kallt det kan bli. På Celsiusskalan är absoluta nollpunkten - 273,15º, på Kelvinskalan är den 0º.

Värme är energi som alstras genom att atomer och molekyler vibrerar. När de vibrerar mycket blir det varmt. Vid absoluta nollpunkten är molekylerna helt stilla. Det går inte att uppnå den absoluta nollpunkten, den är en teoretisk utgångspunkt. Men man kan komma väldigt nära.

Om man skulle kunna uppnå absoluta nollpunkten skulle all materia ta en helt ny form, skild från gas, vätska och fast form. Vetenskapen söker svar på hur den materian skulle vara.

E=mc² är den mest berömda ekvationen som någonsin skrivits. E står för energi, m står för massa och c är ljusets hastighet. Den ser enkel ut, men det är få förunnat att verkligen förstå den.

Ekvationen är ett resultat av fysikforskaren Albert Einsteins speciella relativitetsteori, en teori som skapat ett paradigmskifte. Ekvationen och teorin möjliggjorde till exempel atombomben och kom att revolutionera hur forskarna ser på materiens beskaffenhet.

Grunden för ekvationen är att energi är massa, i alla fall en viss typ av energi. Den bundna energin i atomkärnorna kan frigöras och materien blir därmed lättare. Men kvarkarna, materiens minsta grundstenar, består.

Vakuum betyder att tomrum råder. Inga molekyler finns i utrymmet alls, inte ens luft som i sig är fylld med partiklar.

Fenomenet vakuum och dess existens har diskuterats sedan antikens dagar. Perfekt vakuum kräver enligt vissa teorier nedkylning till absoluta nollpunkten. Enligt kvantmekaniken är ett perfekt vakuum omöjligt då det alltid fylls av virtuella partiklar.

I praktiken är vakuum relativ. Mellan alla molekyler finns det tomrum och det omöjligt att framställa vakuum i egentlig mening. Till vardags kallar man en behållare där kraftigt undertryck råder för vakuum. Det betyder att antalet molekyler är färre där än i omgivningen.