Elektricitet har varit ett känt begrepp sedan antiken, men det är först under de senaste generationerna vi har lärt oss styra och använda dess kraft. Ordet betyder bärnsten och kommer sig av att man under antiken framkallade elektricitet genom att gnida ett tyg mot just bärnsten. Den elektricitet som finns naturligt kallas statisk elektricitet.

Elektricitet är ett fysikaliskt fenomen och är en egenskap i själva materien. Olika materia har olika laddning, positiv eller negativ. Det är elektronerna i yttre höljet av atomen som lämnar skalet och som kan röra sig fritt vidare eller hoppa över till en annan atom.

Ljusets hastighet är ett grundläggande begrepp inom fysiken. Det är dels en konstant hastighet på 299.792.458 m/s, och dels den faktiska hastigheten för ljus och annan elektromagnetisk strålning. Denna varierar beroende på vilket medium som strålningen rör sig genom.

Den konstanta hastigheten är den maximala hastighet som ljus, och någonting överhuvudtaget, kan uppnå, Den gäller för ljus i vakuum och är samma även om den som mäter hastigheten själv rör sig i någon riktning.

Om ljusets hastighet i framtiden mäts mer exakt så kommer inte definitionen för ljusets hastighet att ändras. Detta beror på att längdenheten meter i sig bestäms av ljusets hastighet. Med andra ord så kan metern förlängas eller förkortas, men ljusets hastighet förblir 299.792.458 m/s.

En regnbåge uppstår när Solen lyser på regn som faller. Det som sker är att ljusstrålarna bryts då de träffar regndropparnas yta, reflekteras på regndroppens insida och sedan bryts igen på väg ut ur regndroppen. Effekten blir att ljus av olika våglängd (dvs. det som vi ser som olika färg) lämnar regndroppen i olika vinklar.

Regnbågens färger är, utifrån och in, röd-orange-gul-grön-blå-indigo-lila. Egentligen är regnbågen rund, men den undre delen kan inte ses från marken. Under vissa förutsättningar så kan en rund regnbåge ses från flygplan.

Regnbågen är en vanligt förekommande religiös och kulturell symbol, som använts i alla tider och över hela världen.

Magnetism är ett fenomen inom fysiken där ett material attraheras eller repelleras av ett annat material. En typisk magnet är en halvcirkel med två röda poler på ändarna. Polerna har olika laddningar vilket skapar ett elektriskt fält som i sin tur är magnetiskt. Välkända ämnen som järn och nickel har lätt påvisbara magnetiska egenskaper men alla ämnen påverkas av magnetfält i någon utsträckning.

Magnetism har många användningsområden från dom mest primitiva som exempelvis en magnet på en skruvmejsel för att ta upp tappade skruvar, till avancerade tåg som kan färdas i höga hastigheter tack vare magnetism.

Gravitationen, eller tyngdkraften, är en av universums fyra grundläggande naturkrafter. Begreppet tyngdkraft myntades först av fysikern Isaac Newton som insåg att det är samma grundläggande kraft som får ett föremål att falla mot marken som det är som gör att månen kretsar runt jorden. Det är även månens (och Solens) gravitation som reglerar tidvattnet på jorden.

Newtons lag kom senare att revideras av Einsteins allmänna relativitetsteori där gravitationen beskrivs som en krökning av tid och rum. Tyngdkraften mäts i newton, förkortat N, och ett kilo representerar cirka 10N. Ett föremål som väger 100kg har en tyngd på 1000N.