Betelgeuse är en stjärna i stjärnbilden Orion. Betelgeuse är även känt vid namnet Orionis och är, sett från jorden, den 10:e ljusstarkaste stjärnan på himlen. Betelgeuse är över 200 gånger större än våran sol, och om stjärnan skulle placeras i vårat solsystem skulle den nå strax utanför Mars omloppsbana.

Betelgeuse kommer att bli en supernova när bränslet tar slut. När det kommer att ske har astronomer olika åsikter, från inom det närmaste årtusendet till betydligt längre in i framtiden. På grund av Betelgeuse rödaktiga färg har den, likt planeten Mars, starkt förknippats med krig och militär ära.

Guden Ares var krigets gud i den grekiska mytologin. Ares var blodbadets krigsgud, och mycket brutal. Han utkämpade krig för krigandets skull, och brydde sig inte om vilken sida han kämpade för. Denna blodtörstighet gjorde att han ofta blev utesluten från de andra gudarnas krets. Ares stred med spjut och fackla, hans kännetecken var gamen.

Ares var son till Zeus och Hera. Han hade även en syster, Athena, som var en krigsgudinna och representerar de listiga och strategiska i krigen till skillnad från blodbadens Ares. Athena gillade inte att Ares var så stridslysten, så dom hamnade ibland i krig med varandra. Ares motsvarighet i romersk mytologi var Mars.

Phobos och Deimos är planeten Mars två månar. De upptäcktes av den amerikanska astronomen Asaph Hall på den 18 respektive 12 augusti, 1877. Namnen har de fått från grekiska mytologin där Phobos och Deimos var söner till krigsguden Ares (Mars i romersk mytologi).

Phobos är den större av de två vars omloppsbana också är den inre. Phobos roterar närmare en planet än någon måne i vårat solsystem, på mindre än 6000 kilometers höjd. Deimos är en av de minsta månarna vi känner till i solsystemet, och har en något vidare omloppsbana än Phobos. I jämförelse är med jordens måne är Phobos och Deimos astronomiskt små.

Jupiter är gudarnas konung i den Romerska mytologin. I grekisk mytologi (som den romerska lånat mycket av) motsvaras han av Zeus. Jupiter var gift med gudinnan Juno och tillsammans hade de sonen Mars, krigsguden.

Jupiter var Roms beskyddare men även guden över dagsljuset och himmelen. Han hade ett flertal namn och kallades även för Jupiter Lucetius och Jupiter Optimus Maximus.
Hans äldsta tempel låg på Capitolium, den minsta av Roms sju kullar.

Vårt solsystems största planet, Jupiter, har fått sitt namn efter denna gud.

Guden Mars återfinns i romersk mytologi och är son till Jupiter, den störste av alla romerska gudarna. Mars är krigsguden och Roms skyddshelgon. Mars har fått ge sitt namn till den fjärde planeten i solsystemet och den tredje månaden i kalendern.

Mars stod väldigt högt i rang i den romerska mytologin, bara hans far Jupiter var mer aktad. Han hade en så hög position just för att han var krigsgud. Strider och krig var något väldigt centralt och högt ansett i Romarriket.

I den grekiska mytologin motsvaras guden Mars av Ares.

Olympus Mons, vilket är latin för Olympusberget, är en sköldvulkan som ligger på planeten Mars. Man har inte sett någon vulkanisk aktivitet i vår tid, men man tror ändå inte att den är slocknad utan snarare bara vilande.
Vulkanen är 27 kilometer hög vilket gör den till det högsta kända berget i hela vårt solsystem och universum. Jordens högsta topp är Mount Everest som är cirka 8 800 meter högt. Berget är väldigt brett (cirka 550 km) då det bildats av att lättflytande lava runnit ut och stelnat över en otroligt lång tidsperiod.

Berget upptäcktes 1971 av farkosten Mariner 9.

Romersk mytologi var den tro som fanns under antikens rom. Den berättar om Roms grundande, gudar och gudaväsen, halvgudar och sagoväsen och deras liv och kampen om makten och herraväldet över jorden.

Mytologin bygger i stora delar på den etruskiska mytologin och hade stora influenser av den grekiska mytologin. Många grekiska gudar och gudinnor har sina romerska motsvarigheter.

Den högsta guden, gudarnas gud, är Jupiter, himlens och ljusets härskare. Andra viktiga gudar är krigets gud Mars, havets gud Neptunus, kärlekens gudinna Venus och underjordens gud Pluto.

Den romerska mytologin lever kvar än i dag och går under namnet Religio Romana.

Asteroidbältet är en anhopning av stenar och större asteroider som roterar som ett band runt solen mellan planeterna Mars och Jupiter. De fyra största asteroiderna heter Ceres, Pallas, Juno och Vesta och upptäcktes i början på 1800-talet. Dessa namngivna asteroider och över 60 000 andra i samma bälte har forskarna lyckats bestämma omloppsbanan på.

Forskarna tror att det här bältet egentligen skulle vara en planet, men att det av någon anledning bara blev småsmulor av det hela. Kanske var det på grund av solens och Jupiters olika dragningskrafter som det hela splittrades istället för att bli en stor rund himlakropp.

Mars är den fjärde planeten i solsystemet räknat från Solen. Den är också den yttersta av de planeter som har en fast yta (Merkurius, Venus, Jorden och Mars).

Mars ligger ungefär 50% längre bort från Solen än vad Jorden gör, och är därmed betydligt kallare. Planeten är ungefär hälften så stor som Jorden, har en lutning som resulterar i årstider precis som på vår planet, och har en omloppstid på 779,95 dagar.

På Mars finns det solsystemets högsta berg, Olympus Mons, vilket är 27 km högt (Mount Everest är knappt 9 km).

Förr trodde man att det fanns en utomjordisk civilisation på Mars, vilket man numera vet inte stämmer.