Kalmarunionen var en union mellan Sverige, Danmark och Norge mellan år 1397 och 1523. Unionen bildades av Drottning Margareta av Danmark som tog över den svenska och norska kronan.
Svenskarna var inte nöjda över unionen och blev alltmer upproriska. År 1520 försökte Kung Kristian II av Danmark stävja motståndet genom Stockholms blodbad. Svenskarna svarade med att driva ut danskarna år 1521. Den 6:e juni år 1523 kunde Gustav Vasa ta över det då suveräna Sverige, det datum som idag är nationaldagen.
Norrmännen var inte lika kraftfulla i sitt motstånd. Unionen höll tills år 1814, då landet istället gavs till Sverige.